Kan man må bra efter en vårdnadstvist? I samband med en skilsmässa så kan en kris uppstå. Man känner sig vilsen och man ser att den drömtillvaro man byggt upp – och säkerligen levt i, under en viss tid – rasera. Detta kan komma plötsligt och innebära att den andre träffat en ny kärlek, varit otrogen eller bara kommit på att hen inte längre vill dela livet tillsammans med dig. Det kan också komma som en följd av längre konflikter och där man bråkar om allt – oavsett vad.
Gällande skilsmässor så kan många skötas snyggt och där man agerar rationellt, vuxet och även fortsatt kan umgås som hyfsade vänner. Det motsatta kan också ske där konflikterna trappas upp och där man inte får igång en givande kommunikation som en följd av att exempelvis känslor av svek finns där.
Gemensam vårdnad vid en skilsmässa
Finns det gemensamma barn i samband med en skilsmässa så har man även fortsatt gemensam vårdnad om dessa. Men, detta kan också komma att påverkas: en förälder kan söka ensam vårdnad och inleda en vårdnadstvist genom att lämna in en stämning mot den andre till Tingsrätten.
En vårdnadstvist kan innebära en lång tid av ovisshet, av konflikt och där barnen riskerar att hamna i kläm. Används barnen som ett slags slagträ för att skada den andre föräldern så är det förkastligt: att en föräldern träffat en ny partner eller bara vill gå vidare med livet diskvalificerar inte hen som förälder och vårdnadshavare. Där blir en vårdnadstvist bara ett sätt att försöka skada varandra genom att använda det man älskar mest – sina gemensamma barn. Man ska även veta att rätten alltid utgår från att gemensam vårdnad snarare än ensam vårdnad är bäst för barnen.
Detta gör att man också måste ha särskilda skäl för att vinna en vårdnadstvist. Dessa skäl stavas ofta våldsamheter, hot, psykiskt sjukdom, missbruk, kriminalitet och andra miljöer där barnen kan fara illa – det handlar sällan om att den forne partnern träffat en ny person. En vårdnadstvist kan undvikas genom samarbetssamtal anordnade av kommunen där man gemensamt kan hitta konstruktiva lösningar gällande exempelvis boende, skola och andra viktiga frågor. Dessa samtal kan även ge bättre vägar till en framtida kommunikation.
Ta professionell hjälp för att må bättre
Att man mår dåligt i samband med en skilsmässa är naturligt. Oavsett om man själv ansökt om det – eller om man är den som exempelvis blivit sviken – så finns det all anledning att känna sig uppgiven, uppriven och ledsen. Drömmar har, helt enkelt, gått i kras. Att söka professionell hjälp är en nyckel för att ta sig vidare. Det finns terapeuter som man kan söka sig till. Svenska Kyrkan erbjuder ofta samtal där man kan delta och även Familjerätten i kommunen kan bistå med vägledning.
Tiden är nyckeln. Det är okej att må dåligt och att vara ledsen. Men, i takt med tiden så mår man också bättre. En skilsmässa är inte slutet på livet – det är slutet på en del av livet. En chans till nystart – även om det inte känns så. För barnens skull så måste man försöka ta sig vidare och man måste försöka agera vuxet. Att inleda en vårdnadstvist för att straffa den andre föräldern är inte att agera vuxet – det är att agera själviskt och därigenom riskera att ge barnen själsliga ärr att bära genom resten av sina liv. Den insikten måste man ha, även om det gör ont.
